Skaffa inte Agria djurförsäkring, läs det här!

Redan sedan den tiden då jag hade häst har jag varit negativ till Agria djurförsäkring. Min häst blev halt pga kotledsinflammation. Jag var på en klinik och behandlade henne ett antal gånger och när veterinären till slut dömde ut henne var hon så halt på tre ben att hon inte ens ville trava på böjprovet. När jag kontaktade Agria och förklarade hur det låg till svarade de att jag bara kommer att få ut halva försäkringsbeloppet. Mynta var försäkrad till 30.000 och nu skulle jag bara få 15.000. När jag förvånat frågar varför svarar de bara med att de har vissa punkter för när man ska få ut hela beloppet. Hade Mynta t.ex brutit benet i hagen hade jag fått ut hela summan. Hur går detta ihop? Det hade ju kostat mig mycket pengar att åka hit och dit till djursjukhuset och det var ju trots allt en vetrinär som dömt ut henne.
Idag pratade jag med Usse. Hon har sin hund Gaia på foder hos Anette. Dvs att Anette har rätt till en kull valpar på Gaia. När Gaia var runt året fick hon problem med ett sår på benet som inte ville läka. Usse gick till veterinären där de gjorde en allergiutredning. Det kostade Usse pengar kan jag säga. Det visade sig att Gaia var allergisk mot inomhuskvalster. Det finns medicin mot det men det kostar runt 1000 kr per år. Veterinären skrev dessutom att "det här kan vara ärftligt och hunden bör ej användas i avel". Nu hör det till saken att Gaia har en sk avelsförsäkring hos Agria. Den ska innebära att om hunden av någon anledning inte kan användas i avel ska man kunna få ut en del av försäkringen. När Usse skickar in alla papper till Agria får hon till svar att Gaias åkomma inte går under deras punkter för att få ut den delen av försäkringen. Hallå, en veterinär har ju sagt att man inte bör avla på henne då det kan vara ärftligt. Nej, den försäkringen gäller vid livmoderinflammation, tumörer i livmodern, att tiken inte blir dräktig eller problem vid födseln. Då hör det till saken att vid de uppräknade åkommorna skulle den vanliga veterinärförsäkringen gälla utan avelsförsäkringen.
Usse hade även en tervuren (även det en belgisk vallhund fast långhårig). Han fick epelepsi när han var runt året. Han fick medicin mot det och mådde bra förutom nåt enstaka anfall. När han var fyra år inträffade det dock en händelese i samband med ett anfall som gjorde att hon valde att avliva honom. När Usse kontaktar Agria visar det sig att hon inte får ut något alls på försäkringen. Hade hon däremot avlivat honom pga diabetes eller att han blivit överkörd så hade hon fått ut pengar men nu råkade felet sitta i huvudet och då får hon ingenting.
Vad sänder det här för signaler till giriga människor som bara tänker på pengar och inte på djurets bästa? Gå ut i hagen och slå av benet på din häst. Avla på din hund och hoppas på att inte allergin ärvs ned och kör över din hund istället för att valiva den på ett humant sätt.
Jag har själv Agria till Lina men tänker nu se över min försäkring. Vi har både avelsförsäkringen plus en som heter användbarhet. Användbarheten innbär att jag ska kunna få ut en del av försäkringen om något händer Lina som gör att jag inte kan använda henne i tävling. Nu ska jag noga se över vilka punkter den innebär. Funderar mycket på att byta försäkringsbolag. Även Pernilla, som har Linas mamma, har bytt från Agria pga deras alla kryphål.

Zoie!

En uppdatering!

Så har man jobbat en vecka efter semestern. Helgen innan jag skulle börja jobba var tung men man kommer snabbt in i det igen. Just nu uppskattar jag jobbet lite extra då min framtid där är oviss. Jag vill inte förlora mitt jobb på Hagahov och mina kollegor där. Förhoppningsvis får jag i alla fall behålla några procent där. Om sedan någon slutar eller av annan anledning försvinner därifrån får jag komma tillbaka på heltid. Jag kan bara vänta och hoppas. Svar får jag förmodligen inom ett par veckor.
Träningen med Lina har legat lite nere sedan kursen. Jag har bara tränat korta pass i lydnad. Det jag tränat har däremot gått väldigt bra. Just nu tränar nu mycket på snabba inkallningar. I 3:an och Elit ingår inkallning med ställande och läggande. Lina har gärna ett lite lågt tempo och väntar på mina kommandon. Detta medför att man får köra fem rakinkallningar och en inkallning med ställande och läggande för att hon inte ska förvänta sig det. På kursen med Diana fick vi lära oss att det inte ska behöva vara så. Man ska alltid kunna kräva att hunden har full fart på inkallningen oavsett hur många gånger man kör ställande och läggande. Hunden ska inte tänka själv utan enbart lyssna på mig. Hur man ska träna detta behöver jag inte gå in på här. Det är en lite process. Nu när vi tränar inför Elit är det många nya moment. Vittringen börjar lossna men då hör det till saken att det är 3:ans vittring jag tränar på. Den där de pinnarna är helt orörda utom den hon ska ta som jag har hållt i. Jag vill inte tänka på när vi ska börja träna Elitens vittring. Där är det en pinne jag hållt i, de andra pinnarna har tävlingsledaren hållt i. Det kommer verkligen att bli en utmaning.
Diana berömde Lina genom att säga att hon är en mycket trevlig och lättlärd hund som hela tiden vill göra rätt och försöker förstå vad jag menar. Det är inte utan att man blir glad och lite stolt att höra det av någon som henne.
Spåret känns tyvärr som jag lagt ner just nu. Ett av mina mål den här sommaren var att ge mig ut på på en tävling i lägre spår. Spåret där är 1 km med 8 apporter. För att en hund ska orka med ett spår på 1 km krävs det att man tränar upp en sk "spårkondition" hos den. Det är jobbigt för den att hålla koncentrationen så länge. För att träna upp den här konditionen krävs det att man är ute och tränar långa spår minst två gånger i veckan. Då hör det till saken att jag först måste ta mig ut i skogen som tar ca 20 minuter. Sedan ska jag lägga ut spåret. Helst ska jag ha någon annan som gör det åt mig men vem vill följa med ut i skogen och lägga spår till mig? Usse gör det men vi träffas inte så ofta. Sedan ska spåret ligga minst en timme. Den timmen får jag fördriva själv genom att gå med Azlan och Lina i skogen. Sedan går jag spåret med Lina och därefter kan jag åka hem. Det innebär att det tar minst två timmar för mig att åka ut och träna spår. Att ha tid och lust till det två gånger i veckan är inte lätt. Därför ligger det ganska nere just nu. Jag hoppas att jag ska kunna återuppta det.
Det som däremot går bättre nu är skyddet. Just nu har Anette och Jenne semester men annars tränar vi det varje onsdag. Kanske kan vi ge oss på en tävling i lägre skydd till hösten eller till våren.

Bästa kompisar!!

Vår nya lilla familjemedlem har nu fått namnet Zoie. Det uttalas däremot inte riktigt som det stavas då vi inte lyckas stava det som det uttalas... Gizmo och Zoie har nu blivit riktigt bra vänner och busar och har sig. I eftermiddags låg de båda i soffan och sov och sakta flyttade Zoie allt närmare Gizmo. Till slut låg hon som på kortet. Gizmo tittade upp lite förnärmat men lät henne ligga kvar och så låg de länge och sov. Jag var snabb med kameran för det såg så sött ut.

Elin och syster!!

Träningslägret.

Träningslägret var mycket bra och givande. Diana, som var instruktören var otroligt duktig och hade en massa tips och idéer att lära oss. Hon har tävlat i SM, är uttagen till landslaget i lydnad samt preliminär bokad till VM.
Vi fick själva välja vilka moment vi ville träna på och sedan tränade vi en och en i 15 minuterspass. På så vis fick alla lika mycket tid samt att man kunde titta på de andra och få tips även där. Sista dagen körde vi även ett teoripass om tips inför, under och efter en tävling vilket var mycket givande. Det är så mycket saker man aldrig har tänkt på som kan göra stor skillnad. Bara det att, på träning, träna på sådant som kan gå fel på en tävling. På så vis är man alltid förberedd och slipper överraskningar som kan göra en nervös. T.ex att apporten hamnar snett när man kastar.
De här två dagarna gav mig otroligt mycket nya idéer på hur jag ska träna in olika moment och många andra små tips som kommer att vara mycket värdefulla.
Vi planerar att ha en uppföljningskurs i september eller oktober. Det ser jag redan fram emot.

Vår nya familjemedlem!!

Vår nya lilla familjemedlem har nu bott hos oss i tre dagar. Hon tycker fortfarande att hundarna är lite läskiga och fräser åt dem. Gizmo var väldigt tjurig första dagen och höll sig på övervåningen. I lördags började han komma ner och efter det har de närmat sig varandra mer och mer. De fräser fortfarande åt varandra men det går åt rätt håll. Ännu har hon inte upptäckt övervåningen vilket är ganska skönt. Det är en mysig och sprallig liten krabat.

Gizmo vilar...

Gizmo tar igen sig innan halvsystern kommer. Vem vet när han kommer får sova nästa gång?

Min syster över helgen!!

På fredag åker jag upp och hämtar Johanna, Elin och tre kattungar. De tre kattungarna har alla fått hem här nere. Usse min träningskompis ska ha en av dem, den svarta hanen. Hon är lite orolig över hur det ska gå med Gaia då hon inte är van vid katter. Att vänja en hund vi en katt inne är en sak, vilket jag tror kommer gå bra med Gaia. Ute är en helt annan sak även om det är samma katt. Jag tror däremot att det kommer gå bra.
Johanna och Elin ska bo hos oss till söndag och därefter ska de bo hos mamma eftersom jag ska på träningsläger måndag och tisdag. Ska bli så underbart att ha dem här hela helgen. Det kommer att bli ca 8 timmar i bilen på fredag men det är det värt. Ska passa på att mysa riktigt mycket med Elin. Dessutom ska det bli lite spännande att se hur Azlan och Lina reagerar på att ha en bebis i huset. Jag tror inte det blir några problem alls. Jag ska försöka ta riktigt mycket bilder på Elin och helgen i överigt.
Bilden ni ser är från vårt träd på framsidan. Det är en så kallad "potatisblomma". Visst blommar den fint?

Denna värme!!

Nog för att jag älskar sol och värme men just nu är det lite för varmt. Minsta lilla man försöker göra så blir man helt slut och svetten dryper av en. Varje kväll när vi har lagt oss har det varit runt 30 grader i sovrummet och trots att man ligger utan täcke så bara klibbar lakanen mot en. Dessutom kan man inte göra någonting med hundarna för att det är för varmt för dem. En liten promenad i skogen där det är lite skugga är allt de orkar. Ikväll tog vi chansen att cykla med Lina när det mulnade på lite och blev lite svalare. Istället åkte vi på värsta ösregnet i hela de 25 minuter vi var ute och var som dränkta katter när vi kom in. Fast visst kände man sig nöjd som kunnat ge Lina lite ordentlig motion.
Någon lydnadsträning har det inte varit tal om de senaste två veckorna. Hoppas kunna ta tag i det igen nästa vecka. 13:e och 14:e juli ska jag vara med på lydnadsläger hos Anette. Det kommer även att vara med en tjej där som har tävlat i SM och som förhoppningsvis ska komma med lite nya idéer. Det finns en viss risk att Lina kan ha börjat löpa då eller kommer vara på väg att göra det men jag hoppas det ska klara sig.
I morgon kväll ska jag och Kalle ut till Usse och hennes man i Kalvsvik och grilla. Det ska bli mycket trevligt. Om jag inte sagt det innan så äger Usse Gaia, en tik från g-kullen. Den kullen som bara är två veckor yngre än Lina. Usse är den jag träffar mest och tränar med utanför kursen. En mycket rolig, snäll och trevlig människa. Ska bli trevligt att träffa henne och hennes man utanför hundträningen.
I nästa vecka kommer Johanna och Elin ner hit. Det ska bli så kul. Underbart att jag fortfarande har semester då och kan träffa dem jättemycket. Eventuellt ska jag åka upp och hämta dem men vi får se hur det blir med det.
Bjuder på fler bilder från Malmö-resan.